Search results for "kaaʋ "
kaʋ₂ [káʋ́] v.1 1A; B • entasser v.; empiler v. Ɛwɛɛ ɛkaʋtokonaa ɖama yɔɔ ŋgʋ eesuu-wɛ kaaʋ. Il ne fait qu'entasser les habits alors qu'il ne les porte jamais. 2• se liguer contre v. Kaʋ nɛ Tɔyɩ paka Kpacaa nɛ pamabɩ-ɩ. Kao et Toï se sont ligués contre Kpatcha et ils l'ont battu.
kaaʋ₁ ad • jamais adv. de temps
afelaakaaʋ afelaakaaŋ [afélaakaaʋ́, ~kaáŋ] var. afelaa ɛwaɣ; efelikaaɣ. n.kI, I • rocher sur lequel les sorciers mangent les âmes n.m.