Browse Sango


a
b
c
d
e
f
g
gb
h
i
k
kp
l
m
mb
mv
n
nd
ng
ngb
ny
nz
o
p
r
s
t
u
v
w
y
z

m


masekama.se.kaunspec. var.masika1njeuneâmasekaExpr.a.ma.se.kanfrles jeunesEngyouth, young peopledeJugend, Jugendliche2adjjeune (être)Makönzi maseka sô akpîngba pëpe.This young chief isn't mature yet.maseka-kôlïExpr.nfrjeune hommeEngyoung mandejunger Mannmaseka-wâlïExpr.nfrjeune femmeEngyoung womandeJunge Frau
masikaunspec. var. ofmaseka
masïnivar. dial.masîninmachine, outil
matabïsin1cadeau, don2offrande
mataläaunspec. var.mateläanmatelas
mâtâmâtâadjbien rempli (être)
matângan1fêtematânga tî batêmeExpr.nfrcérémonie de "baptême" (donner leEngnaming ceremony (baby)deNamensgebungsfeiermatânga tî fängö selêkaExpr.nfrmariage (cérémonie)Engwedding (ceremony)deHochzeit (Feier)matânga tî lüngö-kûâExpr.nfrfunérailles (à l'occasion de la mort)Engfuneral (at occasion of death)deBegräbnis (zur Zeit des Todes)matânga tî müngö terê tî kôlï na wâlïExpr.nfrmariage (cérémonie)Engwedding (ceremony)deHochzeit (Feier)2fête, festin3cérémonie4jour de fête
mateläa???unspec. var. ofmataläa
mato???nproverbe
mawan1malheur, souffranceMawa asâra ï. Nzapä bâa mawa tî ï.We are suffering. God have pity on us.Expr.zo tî mawazobâa mawa tî ...Expr.vfravoir pitié de quelqu'unEnghave compassion for someonedemit jemand Mitleid habenyeke na mawaExpr.frtriste (être)Engsad (be)detraurig (sein)Mamâ tî lo akûi. Lo yeke na mawa.His mother died. He is sad.2grand malheurbängö mawa tî zoExpr.nfrpitié, compassionEngpitydeMitleid
mayëenma.yɛ̰ɛ̰nmoyen
mayërema.yɛ.ɾɛn1habitude, manière2façon d'agir, manière, intelligence, habileté, qualitésâra mayëleExpr.vfrfaire semblantEngpretenddeso tun, als ob
mâzawîlingraisse d'abats
mazïinmagie
mbân1ami2compatriotezo sô alängö ndurü na mbâ tî loExpr.nfrvoisinEngneighbordeNachbar(in)
mbadindivination
mbâgëmba.gen1côtémbâgë na mbâgëExpr.unspec. var. ofna mbâgë na mbâgëExpr. dembâgë 1adv1frde partoutEngfrom everywheredevon überallÂngungu alöndö na mbâgë na mbâgë.Des moustiques sont venus de partout.Mosquitoes came from everywhere.2frde chaque côtéEngon each sidedeAuf jeder SeiteZême nî azâ mbâgë na mbâgë. Le couteau est aiguisé de chaque côté.The knife is sharp on both sides.mbâgë tî kôlïExpr.nfrcôté droiteEngright sidederechte Seitembâgë tî wâlïExpr.nfrcôté gaucheEngleft sidedelinke Seitena mbâgë na mbâgëExpr.unspec. var.mbâgë na mbâgëadvfrde partout, de tous les côtésEngon all sides, from everywherederundherumNgû apîka na mbâgë na mbâgë.It rained all around.na mbâgë tîExpr.***frvers, en direction deEngtowardsdegegen, hin zuLo yê tî löndö na Berberati tî fono na mbâgë tî Bangui.He wants to leave Berberati and travel towards Bangui.ba na mbâgë tî kôlïExpr.vfrvirer à droiteEngturn rightderechts abbiegen2directionlêgë sô ahön na mbênî mbâgëExpr.nfrbifurcation (de la route)Engfork (in path)deVerzweigung, Strassengabelungmbâgë na mbâgëExpr.unspec. var. ofna mbâgë na mbâgëExpr. dembâgë 1adv1frde partoutEngfrom everywheredevon überallÂngungu alöndö na mbâgë na mbâgë.Des moustiques sont venus de partout.Mosquitoes came from everywhere.2frde chaque côtéEngon each sidedeAuf jeder SeiteZême nî azâ mbâgë na mbâgë. Le couteau est aiguisé de chaque côté.The knife is sharp on both sides.3morceauzî mbâgë nîExpr.v1frdiminuerEngdecreasedevermindern, abnehmen2frdiminuer, réduireEngdiminishdeverringern, reduzierenzî mbênî mbâgë nîExpr.vfrsoustraire, diminuerEngsubtract, take awaydesubtrahieren, abziehen
mbain1histoire2conte, fable3devinettetene (mbai)Expr.vfrraconter (un conte)Engtell, recount (story)deerzählen (Geschichte)
mbäkôromba.kɔ.ɾɔn1vieux, vieille2vieux (être)
mbamba1n1peinturembamba tî nzorôkoExpr.nfrpeintureEngpaintdeFarbe2chaux
mbamba2n1huître2escargot3coquille4crabe5palourde, clam
mbänänmaliceExpr.sâra mbänäsârana mbänäExpr.adv1frexprès, méchammentEngon purposedeabsichtlich, gemeinLo dëköngö na mbänä töngana âla yeke hë bîâ.Il a crié exprès pendant qu'ils chantent.He shouted out on purpose while they were singing.2fravec négligenceEngcarelesslydeunvorsichtigLo sâra na mbänä si nginza nî atûku na lêgë.Il était négligent si l'argent est tombé sur la route.He carelessly let the money fall on the road.3frintentionnellementEngdeliberatelydeabsichtlich
mbandanjalousieExpr.sâra mbandasâra