Bolinao - English


a
b
c
d
e
g
h
i
j
k
l
m
n
ng
o
p
r
s
t
u
v
w
y

t


tumbawentum-ba-wɘnPuon:tumbavoTagTumbahin.IloTumbaen.EngTo make something fall down.Syn clsburang'itenliswangenpukanentuba' 1tubagenyubaenPerf.tinumbaAtl. is mantumbawen
tumbeytum-b`ɘyPuon:tebeyvchngBolTumursi a sayay bagay bilang wadi' say bikoy ruran, bulak o raruma et.TagUminog.IloAgtayyek.EngTo spin or rotate rapidly.Syn clstumursiSpch var.tembeyPerf.tinumbeyAtl. is mantumbey
tumbot`um-bonBolPangiliwaan nin sangaw nan saya bagay nin ma'mot o liwaan nin ma'mot nin siri ibat sa ranom nin manpasbwen.TagPasingawan.IloLum-wag.EngSteam.Gensengaw 1Der.itumbo
tumboktum-b`oknBolPasak nin main purma a ipasrep sa kandado nin purta no abryan ya.TagSusi.IloTulbek.EngA key, follower of the pin pattern of a lock.Syn clspaitungtungenRelkandadoDer.ikitumbokitumbokkatumbokmakatumbokmanumbokmatumbokmitutumboknagsitumbokpatumbokpitutumboktumbu-tumboktumbukantumbukentumbukentumumboktumumbok
tumbongtum-b`oŋn1BolSiti purta nan pait a alaki a liwaan takli'.TagTumbong.IloUbet.EngRectum or anus.whtataklian2BolSi maserey nin parti nan sayay kinarang-karangan bilang wadi' suso', suson balasang tan raruma et.TagPuwit.IloUbet.EngThe end of a shell opposite the mouth opening.3BolSi apin nin parti nan sayay bagay bilang sa baso, butilya tan raruma et.TagPuwit.IloUbet.EngThe base or bottom part of something.
tumboytum-boyEgtomboynTagTomboy; tibo.IloTumboy.Engfemale taking male roles.
tumbu-tumboktum-bu-tum-bokPuon:tumbokvchngTagPasunod-sunod.IloSumurot-surot.EngTo continually following.
tumbu-tumbongtum-bu-tum-boŋnBolMu'dit yan bara'mon burak a lumiwa' sa babon buyangin ket mataway.TagPwit; parang pwit na uri ng tahong.IloUbet; kasla ubet.EngA red sea anemone with a clearly visible mouth that relates to its name. It is found in the sand, has shorter tentacles than buli'rayat and is edible.Rel. tobuli'rayatActiniaria
tumbu-tumbukentum-bu-tum-bu-kɘn Puon:tumbukenvoBolKasusunor sa akay, gan-gan tan wanin lamang sa lugar a keen-keen nan mansunuren.TagSinunda-sundan.IloSurot-suruten.EngTo repeatedly followed.Perf.tinumbu-tumbok
tumbukantum-bu-k`anPuon:tumbokvchngBolAbryan a talak o kandado yupa' sa pangusar nin tumbok o pasak a main kurti.TagSusian.IloTulbekan.EngTo unlock or open with a key.Anttalakan
tumbukentum-bu-k`ɘnPuon:tumbokvo1BolSunuren o keen a ibwatan o dinalanan nan sayay main kina'.TagSundan.IloSuruten.EngTo follow after something or someone.Syn clssumunor 1sunuren 12BolArigen o gaw'en a gawa' o akay nan sayay tawo.TagSundin.IloSuruten.EngTo imitate or obey someone or something with no hesitation.Syn clstumulokActmanumbokPerf.tinumbokAtl. is mantumbukenDer.tumbu-tumbuken
tumekeptu-mɘ-kɘpPuon:tekepvchngBolRabay nan sarita'nen si maibagay udino manepeg.TagKarapat-dapat; maari; bagay.IloMaibagay; bagay; tumutap.EngFitting, applicable, proper, that which is right, suitable.Syn clsgumagaykumpruntado
tumekre'tu-mɘ-krɘ'Puon:tekre'1vchngBolIpusisyon yay lalaman nin ipiklo' a tuod ba'yo itukdo' a kupey sa tekrean, sa luta' o sa raruma et nin bagay.TagUmupo.IloAgtugaw.EngTo sit down.SpecmanalimayakmanarikadkadmitaburitiPerf.timmekre'tinmekre'Atl. is mantumekre'
tumepettu-mɘ-p`ɘtPuon:tepetvchngBolIbarita' a animan nin rabay matandaan sa ubat ran raruman tawo.TagMagtanong.IloAgdamag.EngTo ask a question for information.Perf.tinmepet
tumetyengtu-mɘ-ty`ɘŋPuon:tetyengnBolSayay klasi nin kuna' a kasan siksik na; pirmi nin tumgen ya sa rarem raranom sa taaw a kasan gawa' no kai nakapastang.TagIsang uri ng isda; barakuda.IloBarakuda; babayo.EngBarracuda, a kind of scaleless fish that stays a long time in one spot in the deep ocean.Genkuna' 1Sphyraena barracuda.
tumgakt`um-gakPuon:tugaknBolKlasi nin tunoy nin miduman sa tunoy ran ganso' bilang wadi' no mangansyon ket kai ya mababa' nin kansyunen ta ata'gay ya o tunoy nan bukraw bana' ta gulpi a inamil.TagPiyok.IloTumgak.EngThe rough sound of a burp or the voice breaking on a high note or the honking sound made by geese.Relganso'Intstumga-tumgak
tumge-tumgentum-gɘ-tum-gɘnPuon:tumgenvoTagPahinto-hinto.IloAgsarde-sardeng.EngTo stopped successively.Syn clsmigtu-migto'Perf.tinumge-tumgen
tumge'tum-gɘ'Puon:tungge'vchngEngFor the head to be nodding.
tumgent`um-gɘnPuon:tegenvchngBolKai ana nin ituloy a animan nin man-gaw'en bilang wadi' magtrabaho, manlumalako, mampag'irgo o raruma et.TagTumigil.IloAgsardeng.EngTo stop or pause something.Antdumiritsotumarana'tumuloyumintraSyn clstangilRelpainawaSpch var.temgentunggenAndPerf.tinumgenAtl. is mantumgenDer.tumge-tumgen
tumi'la-ti'laytu-mi'-la-ti'-layPuon:ti'la-ti'layvchngBolLumalako nin saya ayi ket nakapiklo ya ta pilay ya.TagPilay; papilay-pilay maglakad.IloTumil'ay.EngTo walk with an uneven step, the sound of which resembles the word.
tumib'eytu-m`ib-'ɘyPuon:tib'eyvchng1BolSi kapapa'sar nan sayay bagay nin mag'in yaynan masibulot bilang wadi' say ranom no mag'in yilo.TagTumigas.IloTumangken.EngTo become hard such as to go from a liquid to a solid.Antlumumomatunaw 1Syn clskumbitkumsir1.1phrfigTo become obnoxious or set in one's opinions, not listening to reason.Perf.tinmib'ey
tumikda'tu-mik-d`a'Puon:tikda'vchngBolTukduan nin garamay nin ayi a tutukduan mi'sa ita'gay a bued.TagTumiyad.IloAgtil-ay.EngTo stand or walk on the tiptoes.GenlumalakoPerf.tinmikda'Intstumikda-tikda'
tumiko'tu-mi-k`o'Puon:tiko'vchngBolKumurba o mako sa wanan o wiri.TagLumiko.IloAgkillo.EngTo curve around.Anttu'rirentumu'rirSyn clsrikudoPerf.timmiko'tinmiko'
tumikyawtu-mik-yawPuon:tikyawvchngEngTo become divergent or rough and broken up from the norm.Perf.timmikyaw
tumimbangtu-m`im-baŋPuon:timbangvchngBolSi byat sa rubari' a kadmang nin mamin balansi.TagTumimbang; timbangin.IloBalanse.EngTo balance.Syn clsmapadmangan