Wayuu – Inglés – Español


A
C
E
F
I
J
K
L
M
N
O
P
R
S
T
U
W
Y

A


ayennpossaunt (of female, wife of mother’s brother)tía (de mujer, esposa del hermano de la mamá)cfalüinyuu 2
ayoꞌujawaa aaꞌinphr. vb. ofaaꞌinvibecome frightened; be startled, be shockedaterrarse; asustarseAyoꞌujaajeerü saaꞌin wayuu süpüshua sütüma, süka nnojolüin sütüjaain saaꞌu tü oꞌotaainjatkat yaa saaꞌu mmakat.All people will be frightened by it, because they don't know what is going to come upon the earth.cfainkuwaa aaꞌin 2mmoluutüntaa aaꞌin 2
ayolojofr. var.ayalujucfojuyanposs1shadow; shadesombrashiyaluju wunuꞌushade of tree / shadow (also used for house, animal, person, car, etc.)sombra de árbolcfeemioushi2appearanceaparienciaAnasü maꞌi shiyolojo.Its appearance is very beautiful (the temple buildings).cfakuaippa 1mojuu ayolojolonely3spirit, ghost of a dead personespíritu, fantasma de un difuntocfaaꞌin 3aseyuuwanülüü 1yolujaa 1
ayoojoocfyootoovtcriticize someone to otherscriticar a alguien a otrosSoꞌu wane kaꞌi, niyoojünakalaka achiki chi aaꞌinmajüikai sütüma wayuu nümüin chi nülaamainkai.One day, the caretaker was criticized by people to his master.cfaashajawaa 2ayoujaa 1
ayoojowaavi1talk about someonehablar acerca de una persona2grumblemurmurarOꞌttüshii sünain noyoojooin nooꞌomüin chi kaꞌapainseshikai.They began to grumble against the owner of the garden.
ayoujaavt1criticizecriticarNnojoleena antüin sünain wane kasa nayoujakat anainjee jia na perulaayuuliikana.The gossipers will not find any basis for criticizing you.cfaashajawaa 2ayoojooeperulajaa2competecompetir
ayoujirawaavicompete; racecompetir; hacer carreraSüpülapünaa tü kaꞌi niyoujiraainjatkat oꞌu, ekirajaashi waneepia süpüla kalainjachin nia.Before the day on which he is going to race, he practices constantly in order that he may be fit.
ayouktaaContrast the form aꞌyouktaa with glottal.ctprtmojushiwaavt1not want (to)no quererShiyouktüin wayuu nüpüleerua.She (Granny) doesn’t want him to have a wayuu. (for a wife)antachekaa 22rejectrechazarNnojo mmolüin jia seema eekai shiyouktüin jünüiki, katsüin maꞌi jaaꞌin.Do not fear those who reject your message, be strong-hearted.synajütawaa achiküaleejaa2 1
ayouktajaavtrefuserehusarNiyouktajüin tü kasa taluwataakalü anain.He refused (to do) what I told (ordered) him to do. cfaꞌalijiraajiꞌiyee 1
ayounjaafr. var.ayamüjaavtbeat severelyazotar severamenteSüchikijee nayounjünüin,After they had been severely flogged,Después de haberlos azotado mucho,cfatunaaayamülaaaꞌyaajaa 1
ayuꞌlaaantapütaacfasütaaayuuluꞌutaaayuunawaavt1pull out; take outsacarJe tü palajateetkat jime piyuꞌlüin, pujutala saanükü, je eejeerü püpüla wane neerü kachueera.And the first fish that you will pull out (of the water), open its mouth, and you will find a coin.¿Jalajatü piyuꞌlüin?Where did you get it? (take out that driver’s license)synajuittiraa 12withdrawretirarWayuꞌlüin.We took out / withdrew (funds).3subtractrestar
ayuꞌlawaavicome outsalirwanaa sümaa nayuꞌlaain shirokujee tü wüinkatwhen they came out of the water
ayulukunposs(corn) silkshiyuluku maikkicorn silk (use as a diruetic)
ayunkaavt1be able topoderNnojolojaꞌa süpüla jiyunküinjatüin jujuichajüin shia.So you will not be able to destroy it.synainkaa 1ountaa 12inducepoder con
ayuraajaaFrom Spanish ayudar.vthelpayudarJiyuraajüinjachi taya.You (pl) are going to help me. / You (pl) have to help me.Van a ayudar me. / Tienen que ayudar me.
ayurulaa1vtstretchestirarNiyurulakalaka joo nütüna Jesús nünainmüin chi ayuuishikai sünain naapaain nia.Then Jesus stretched out his arm to the sick man, grasping him.kayurulaaelastic2viexpandampliarsecfaꞌwalakajaa
ayuujaavthold a babytenerlo a un nene en la mano
ayuulii1vsbe sickestar enfermoAntüsü süka ayuulin suwalakat.She came because her sister is sick.cfaapuwaamayeinwaaoꞌttaa2 32nsicknessenfermedadAapüsü ayuulii sümüin wayuu.They make people sick (lit. give sickness to).cfachiꞌrawanülüü 2
ayuulunposs1back wall beamwhmiichihouse, building2hemispherical extension on a house
ayuuluꞌutaacfayuunawaaayuꞌlaavtpull outhalarNiyuuluꞌutüin sümaa tü wüinkat suluꞌujee tüü.He’s hauling out water from that (ref. to cistern).
ayuunajaavtswingcolumpiarNiyuunajüin wunuꞌukot.He swings a stick (back and forth (?)).cfoꞌulijaa 2
ayuunajawaaviswingcolumpiarseAyuunajaasü.She swings (in a hammock).cfjuchintaakachentaa
ayuunawaacfayuuluꞌutaaayuꞌlaavtpull outsacarMüleka jiyuunaale shia, eesü süpüla shiyuunaain tü waanakalia.If you pull them (weeds) out, the millet may be pulled out also.
ayüꞌülawaacfyüütaaviquiet downcallarseNüchunta kalaka sümüin tü wayuukalüirua süka najapü shiyüꞌülaainjatüin.He requested of the people with his hand that they should be silent.synakoꞌulawaa
ayülainnpossintestines, tripeintestinos, tripakayülainwaasectioned hammock style