Browse Wayuu


A
C
E
F
I
J
K
L
M
N
O
P
R
S
T
U
W
Y

A


ajutalaa ekiiid. ofajutalaaekii 2vtopen one’s understandingabrir el entendimiento, despejar la mente... piain ajutalüinjachin wekii... you being the one who is going to open our understanding (in a prayer)
ajutalawaacfajutalaajutataaviopenabrirseAjutalaasü mmakat.The earth opened up.syneerulawaa
ajutiraavtknock off, cause to fallhacer caerSujutirüin mapua.The mapua (branch) caused it to fall. (i.e. knocked my hat off as I walked under it)
ajuttaafr. var. ofojuttaafall down, collapse
ajuttiraafr. var. ofojuttiraaknock down; destroy
ajutufr. var.ojutunposs1value, worthvalorsujut shiꞌyataain wayuuthe value of a person’s worksüpüla weeꞌiyatüinjatüin nujut nümüinthat we might show his worth to him (honor him)cfalia1 22compensatory payment forpago por daño acfwalaashi
ajutuwaacfajutaavi1fall downcaerseAjutuusü wunuꞌu sütüma (wawai).Trees fall down by it (strong wind).¡Ajutuushi taa pia!You’re (surely) going to fall! (said to baby climbing over logs)cfojunnajawaaojuttaaoꞌnnojowaa2fallcaer
ajutuwaa aaꞌin aalinvifeel pain forsentir dolor por
ajuunafr. var. ofojuunasecretly
ajuyaajaafr. var.ojuyaajaavt1borrow on creditpedir prestado (dinero)Ajuyaajaa neerü / (wane kasa) sümaa nnojolüin nümaꞌana tü nuwalaajüinjatkat aka. Emeejüshi neꞌe.To borrow money / (something) without having that with which to repay it. He is just defrauding.cfaꞌanapaa2owedeberWainma neerü tü najuyaalakat: 500 “denario” tü nujuyaalakat wane. Ooꞌulaka chi wane, ajuyaajüshi jaꞌrai shikii “denario”.Their debt was a lot of money: one’s debt was 500 denarii. And the other one owed fifty denarii.cfachekajaa 1awalaajaa 1kojuyaalaa
ajuyaalafr. var.ojuyaalanpossdebtdeudaAwalaajüshi nujuyaala.He paid his account. (what he owed)Majuyaalasat taya puulia.I (fem) don’t owe you anything.kojuyaalaaowe
ajuyaalaa aaꞌinid. ofaaꞌinvtcovetcodiciar
ajücferanposs1resin; sapresina; saviasüjü wunuꞌutree sap (thicker, resinous)2puspusKajüsü nücheꞌe.His ear has pus.
ajüjaavtdyeteñirwane kuluulu ajüjüüshi süka ishaa garment dyed with blood
ajünaa achiküvtpushempujarAjünashi süchikü.He’s (toddler) pushing it (little cart on wheels)synansülaaantajaraittaa 1
ajütaavtsendenviar, mandarTajütajatü taꞌyataainkat.I am going to send (that of) my work.Voy a mandar lo de mi trabajo.synaluwatawaa 1
ajütaa achiküvt1release, let outsoltarTü tepichikat süjüta achiküt tü kaaꞌulakalüirua wattaꞌa maalü suluꞌujee tü kulaalakat.The children / boys release / let out the goats from the corral in the morning.2pushempujar
ajütawaa achiküvtreject, turn downrechazar, rehusarsynayouktaa 2
ajüttawaafr. var. ofejittawaatie
aka1postwith (instrument)con (instrumento)Nijittaain süka jiiko.He is tying it with a rope.2conj relbecauseporqueAntüsü süka ayuulin suwalakat.She came because her sister is sick.cfaaꞌu 7
akaacfakaajaꞌaakaꞌayaconjand alsoy tambiénAkaa joꞌo tüü, soꞌu tü kaꞌi ouktakalü oꞌu niasa, nnojotsü eküinjatüin asalaa wayuu.And also on the day that he dies, the people will not eat meat.Y también en el día en que él se muere la gente no van a comer carne.
akaajaꞌacfakaaakaꞌayaadvlikewise, in the same waysemejantemente, de igual maneraMaa aka tayakai ajütünüin saꞌakamüin wayuu nütüma chi Tashikai, akaajaa jiakana, tajütüin jooluꞌu jia.As I was sent among people by my Father, in the same way I am now sending you.antakaajasaꞌa
akaajasaꞌaadvhowever, on the other handsin embargo, en cambioAkaajasaꞌa müleka nünainjeejatüle shia Maleiwa, nnojolojaꞌa süpüla jiyunküinjatüin jujuichajüin shia.However, if this is from God, then you are not going to be able to destroy it.synakaisaꞌa 1aluꞌujasaꞌaantakaajaꞌa
akaaliijaafr. var.akaalinjaavthelpayudar¡Pükaaliija taya!(You) help me!
akacheraacfkachetaavthang up (on a hook)colgarcfaaꞌinyajaa 1ojotowaa