Urat - English


a
b
ch
d
e
g
h
i
j
k
l
hl
m
n
ny
ŋ
o
p
r
hr
s
sy
t
u
w
hw
y

g


gungevfall downpundaunKin gunge na gah kekep pe, kin nule.He fell to the ground and died.Em i pundaun long graun, na em i dai.
gunge wahrapvpcrash downpundaun pairapNilyehe sai ti gunge wahrap wal ŋihip kin pe, ti wule.Suddenly she crashed down onto his feet and died.Wantu em i pundaun pairap long lek bilong em, na i dai.
gungru tete'e -ekepevpsearch without knowing where the lost thing iswok long painim painimKin gungru tete'e nekepe lah ende ŋaiye ka orpe syep kin isisyepe.He searched for someone to hold his hand (and) lead him.Em i wok long painim painim sampela lain bai holim han bilong en na soim rot long em.
gungulusp. var. ofgungululsoft spot in ground
gungululadjsoft spot in groundhul long graunŊisih gah depe ŋeheh uku gungulul nan gah.Rain fell and that soft spot became deeper.Ren i pundaun na dispela hul i go daun moa.
gunguraradjdryverydrai tumasKin nal moi gungurar.He went to a dry place (wilderness).Em i go long ples i drai.Kapenih hapakau si gungurar.Beans are very dry.Kumu bin i drai tru.
gunguruvpounding of heavy rain ; sound of distress (when being captured)pairap (bilong ren o pik/man ol i raunim na traim holim na em i no inap ranawe)Ŋisih gunguru.Rain pours down.Ren i pairap.Rho' gunguru wat pe, ŋam marpe.A (hunted) pig grunted, came towards me and I held it.Pik i pairap ron i kam na mi holim.
gunguru plaivamazed ; surprised ; tremble with fearkirap nogutŊam yukur ma gunguru plai ŋaiye lenge miye' pupwa ka yende yumbune yip.I am not surprised that bad men will harm you.Mi no kirap nogut olsem ol man nogut bai mekim nogut long yupela.cf.plaijump in
gununsnakepoisonous, yellowsnek nogut
gunuhwarmnsnakepoisonous, small, brownsnek nogut
gurngurnrubbishrabisŊupe ŋai'e poi mal moi tinge pe, poi meteke'e gurngur sekete.When we went to their place, we saw lots of garbage.Long taim mipela go long ples bilong ol, mipela lukim planti rabis tumas.
gurngur sarapnprubbishleaves, sticks, mud, plastic, paperrabisTuwei wuhwarnge gurngur sarap ŋaiye ŋanar yukoh.A woman is sweeping rubbish which is in house.Meri i brumim pipia i stap long haus.
guru guruvkeep onwok hat longPoi guru guru manange wusyep.We kept on talking.Mipela wok long toktok.Ya plihe guru guru mekepe ti, yukur wusyep uku sai tase.We will work hard to find out (the meaning), and this talk will not be hidden.Mipela bai wok hat long painim aut na, dispela tok i mas kamap ples klia.
guru tete'evgrope around ; search blindhat wok painim painim long tudakMiye' bep tangare guru tete'e nahai'e wuhyau kin ŋaiye si talai.A blind man gropes around seeking money which was lost.Aipas man i hat wok long painim painim moni bilong em i lus.cf.tete'eget near
guru/gunguru tete'e -ekepesp. var. ofgungru tete'e -ekepesearch without knowing where the lost thing is
gusarirr. ofgasarv irrignite a fire
gusi bumbumbeprep.vmiddlenamel stretKin ka owor'e melon hoime gusi bumbumbe.He will divide melon in two right in the middle.Em bai brukim melen namel stret long tupela hap.Ka yowor'e kakah hoime jusi bumbumbe.They divided bread in two in the middlle.Ol brukim bret long tupela hap namel stret.
gutv irrheat (sun, fire)with sun can be either gut or gat hatimŊau ka owor'e nihe guh gut lenge.The sun will shine and make them hot.San bai sain hatim long ol.
guteirr. ofgatev irrstrike ; cut grass ; play cards ; type
gwaingwaisp. var. ofgwaingwaiyelong time ; slowly
gwaingwaiyeadvlong time ; slowlylongpela taimYukur pa yende gwaingwaiye jin yaŋah.Do not stay a long time on the road.Maski yupela i stap longpela taim long rot.Kin gwaingwaiye sekete.He walks very slowly.Em i wastim taim tumas long wokabout.cf.gwaiyelong time
gwaiyeadvlong timelongpela taimOnesimus kin nasme nin sikirp gwaiye.Onesimus left you for a rather long time.Onesimus lusim yu longpela taim likilik.cf.gwaingwaiyelong time ; slowly
gwarngwaradjfaulty sound when beating a cracked guitar or drumpaitim garamut/gita/kundu, tasol nek i no krai gut
gwinimgunimadjripemauŊambam gwinim poi si gwinim lalme.Our sweet bananas are completely ripe.Ol banana mau bilong mipela i mau pinis.
gworngworv1knock/beat/tap (a door/timber/drum/nails) nek bilong paitim (dua/garamut/kundu/nil) Poi masande miye' ende gworngwor gan kohmap poi.We hear a man knocking at our door.Mipela harim man i paitim dua bilong mipela.2 sound for cutting timber with ax/machetenek bilong katim diwai long akis/busnaipMiye' gworngwor gine lou.A sound made when cutting a tree with an axe.Man i pairap katim diwai.