Browse Wayuu


A
C
E
F
I
J
K
L
M
N
O
P
R
S
T
U
W
Y

M


miyaasünthirstsedalatsü müyaasükat suuliaone’s thirst passes
miyaasüüfr. var.munyaasüüwunyaasüüvsbe thirstytener sedMiyaasüshi taya wüin.I’m thirsty for water.
miyoꞌufr. var.müleꞌumüloꞌucfmiyoꞌusenuadj1big, largegrandetajapü miyoꞌukaimy thumb (big finger)Miyoꞌu maꞌi jouktai.There’s a lot of wind. (the wind is very strong)antjoꞌuuchon 1cfaluwaijoulaa 1joꞌuuchon 1wainmagradmotsoo 1jaꞌapümedium-sizedmiyoꞌu 1big, large2greatgrandeMiyoꞌu sooꞌupünaa / suluꞌupünaa kasakat süpüshua.(God) is great over all things.(Dios) es grande sobre todo.3longlargoAluꞌusa wane jierü miyoꞌule suꞌwala, anasü shipitüin süka tia.But if a woman has long hair, she has a nice appearance because of that.4old, oldermayorchi miyoꞌushikaithe oldestel mayor
miyoꞌusenuadjtallaltoMiyoꞌusenu puulia.He is taller than you.El es más alto que tú.cfmiyoꞌu
mmaposs.oumainn1land, dust, soiltierra, polvo, sueloWaraittüi pia waneepia, piꞌraajeerü mmakat süpüshua.If you walk everyday, you will know all the land.oꞌutüsü mmakat (cf. oꞌttusü)the earth (dust / dirt) is deep (hard to walk through)mmoluꞌudown; on the ground2placelugarSuluꞌujeejana waya wane mma kanüliasü Meera.We are from the place called Meera.Somos de una ranchería / la tierra que se llama Meera.3lot (land)terrenoSülaülaa taya türa mmakat.I’m the owner of that land lot.4countrypaísOꞌunüshi nuumainpaꞌamüin.He went to his land (country where he was born).5earth (planet)tierra (planeta)mmapaꞌaland, area, surroundings
mmalanarrowheadpunta de flecha
mmapaꞌacomp. ofmmaapaꞌanland, area, surroundingstierra, área, ambienteAnakaja nachuntüle nümüin Maleiwa süpüla anainjatüin mmapaꞌa wapüleeruaThey should pray to God that the land might be at peace for usShiasa maa aka kaleꞌo, epiyuushijaasü mmapaꞌakat süpüshua, awasajaꞌaleesia maa aka aliika.Then around noon, the entire land became dark, only clearing up around mid-afternoon.
mmeeranmushroom species (puff-ball)especie de hongocfmashukka
mmoluꞌucomp. ofmma 1aluꞌu 11advon the grounden el sueloAtüjüsü atpajaa mmoluꞌu.It (chick) knows how to forage / gather on the ground.2advdownabajo3vsbe lowser bajoantiipünaa 3
mmoluufr. var.momoluucfayoꞌujawaa aaꞌineimolojooeimolojowaakamüsheꞌewaakeimolüinwaatüntaa aaꞌin 2vs1be afraidtener miedoNnojotsü taya mmolüin.I’m (fem) not afraid.cfaꞌatalaa2be a cowardser cobarde
mmoluu eemacfeemavtfeartemer¿Nnojotsü mmolüin pia seema (kasipa)?Aren’t you afraid of it (kasipa)?
mochojirawaa oꞌuvsbe separated from one another for an extended periodestar separados por mucho tiempo¡Nnojo maꞌi jimetaain tü mochojirawaakat joꞌu!Don’t prolong your separation from one another!
mochoo oꞌuvtlose sight ofperder de vistaMochoshi toꞌu chi atpanaakai.I lost sight of the rabbit.Perdí de vista el conejo.
mojiinaadjblackish brownmohino (negro)cfkapüshiruamütsiiya
mojulawaa1vsbe bad (behavior), be naughtyser malo (comportamiento), ser traviesoMojulaasü jiꞌrupukot.The gnats are bad (pesky).2vimisbehaveportarse malMojusü eꞌinaa sümüin süka mojulaain chi süchonkai.She is having trouble weaving because her son is misbehaving.Ella no puede tejer porque su hijo no la deja.
mojushicfmojuunlittle amountun pocoAapüshi wane mujush nee asalaa.He gave (someone ?) a little meat.Le dió un poco de carne.Eesia neꞌe mojuschon.Only a little bit. (given in answer to question if he knew how to play checkers)gradwattaa aalinwainmakojuyaaseveral, manyanamaꞌa maapalitchon 1fewmojushi
mojushiwaactprtalerajaaayouktaavsbe displeasing, be offensive, be bothersome, be annoyingser desagradable, ser ofensivo, ser molestoso¿Mojushiisü jümüin tü tamakat?Is what I said offensive to you?
mojutaavsbe worthlessser sin valorWane wayuu eekai mojutüin müshika saaꞌin mürüt süka mojutüin nia amüinyüü.A “worthless” person is like an animal because he isn’t worth anything to anyone.antkojutaa 2
mojutaa atümafr. var.mojutaa amüinvsbe disrespected byMojutkatche namüin tü tokorolokot; shia süka mojutüin taya namüin.They don’t respect my things, and this is because they don’t respect me.(Ellos) No respetan mis cosas, y es porque no me respetan.synmapülainwaa atümaantkojutaa atüma
mojuufr. var.mujuucfmojushivs1be badser o estar maloMojeerü wopukot.The road will be bad.2be damagedestar dañadoTanaajaain tü süikat paülüꞌümüin suulia mujuin sütüma tü kaꞌikat.I keep my hammock inside (to protect it) from being damaged by the sun.3be worn out, be spoiledestar desgastado, estar estropeadoMojusü nee tü kemionkat.The truck is worn out. (also for spoiled fruit)4be harmfulser dañinoJaꞌisü, mojusü, ishasü waleꞌe.It’s hot, it’s bad, it (would) burn our stomachs.5be poorser pobreAlerajünüshi chi wayuukai mojushikai nütüma chi washitkai.The poor man is despised / disdained by the rich man.mojuu aaꞌinsad
mojuu aaꞌinid. ofmojuuaaꞌin 5fr. var.mujaa aaꞌincfamojulaa aaꞌinvsbe sadestar triste¿Mojeerü paaꞌin wachiirua?Will you be sad after we go?
mojuu anüikicfanüiki 2vs1cursemaldecirsynoꞌulejaa12speak bad ofhablar mal deOꞌulejaa, müsüka sukuaippa wane mojuu anüikü nümüin wane wayuu eekai keꞌejenain, nnojoliin nüshawaleꞌerüin sümüin wayuu eekai suukajüsüin süpüla kemion.To curse, it’s like bad speech toward a guy with a truck who doesn’t stop for a person waiting (to catch) a truck.
mojuu ayolojoid. ofmojuu 1ayolojo 2vslonelysolitario
mojuuinwoods, brushmonte (vegetación)Jemeyutshi jaꞌaka mojuui.I (masc) was born in the woods.Ousüshi mojuui.He’s digging / cutting brush.antanooicfwunaꞌapü
mokochirantree species (spiny limbs & trunk, rubbery leaves, sweet yellow flowers)especie de árbol espinoso con flores amarillosAjunuujaasü süsii mokochira.The mokochira flowers are falling. (blowing down in the wind)genwunuꞌu 1