Browse Wayuu


A
C
E
F
I
J
K
L
M
N
O
P
R
S
T
U
W
Y

K


kochiinanpigcochinoAlerajünaka neꞌe, shiꞌiruku mürüt, makatka kochiina, je kaaꞌula eekai ayuulin sümaa aürülüin shia.Of the meats, no one desires the meat of pigs and goats that have been sick and skinny.Lo que nadie le gusta entre las carnes es la carne del cerdo (puerco) y chivo que esté enfermo y flaco.synpüülükü
kochooroovsswollenhinchadoKochoorosü wata müleka shiküle waya mei je müleka shiküle waya jeyuu.Our skin “swells” if a mosquito bites us or if an ant bites us.synashushujünaashitaa
kojeeFrom Spanish café.ncoffeecaféAnüü nülia kojee.Here’s the price of the coffee.synkepein
kojonfrom Spanish cajónnchest, large box
kojoocfokojojowaavsbe thick, be heavy (density)ser espeso, ser densoKojoꞌleesiꞌya.It’s well thickened / compact. (refers to paint, mixtures, “masamorra”, oatmeal, soup but not mud)Está bién espeso.Kojosü siruma.The clouds are dark.antshakaalaa
kojutaafr. var.kajutaavs1be expensiveser caroAyatsia tayaꞌlajüin sümaa kojutüin.I (still) bought it even though it was expensive.Siempre la compré aunque estaba cara.antjayaa2be valuableser de valornnojolüinjatü sükajeejatüin naꞌanaain cheꞌesaa je aüliijanaa eekai kojutüin maꞌi.it should not be on the basis of their wearing earrings and necklaces that are very valuable.antmojutaa
kojutaa amüinvsbe considered honorablehonorable
kojutaa atümacfkaawainwaavsbe respected by, be honored byser respetado por, ser honrado porKojutsü tü eyüükat sütüma tü achonkat.The mother is respected by the children.La madre es respetado por los hijos.antmojutaa atüma
kojuyaavsseveral, manyvarios, bastanteKojuyasü anneerü.There are several sheep.gradwattaa aalinwainmakojuyaaseveral, manyanamaꞌa maapalitchon 1fewmojushi
kojuyaalaader. ofajuyaalafr. var.kajuyaalaacfajuyaajaa 2vsowe, have a debtdeber, tener deudana wayuu kojuyaalakana nuulia chi nülaamainkaithe people who owed his master
koꞌloponanweed species
koꞌoinsmall striped waspespecie de avispacfjesulajoꞌomajunuunaigenwuchii 2
koꞌontaavimoving up and down with forward progressKoꞌontüshi.He is moving up and down in forward motion (e.g. rider on a galloping horse).cfjuyantaa 2shanuataawonnotaa 2
koꞌoyotoovsbe moundedestar amontonadowane jasai koꞌoyotsü süleꞌeruꞌu palaakatsome sand mounded (sand bar) in the interior of the ocean
koꞌoyowaavs1be roundser redondoJe tü süpanakat, jerutsü, koꞌoyoosü.Its leaves are wide and round.synlakayawaa2be encircled, be wrappedestar enrollado, estar envueltoKoꞌoyooshi taya süka taanala.I’m wrapped up in my blanket.Estoy cubierto con mi cobija.cfokoꞌoyoloo
koꞌulujunaacfaluꞌuoꞌu1vsbe trapped
koꞌupeꞌejaavtsee a visiontener una visión
koꞌushalaacfoꞌu1 1vshave an eye secretionsecreción del ojo
koꞌutaacfakoꞌulawaavssilent, quietcalladoKoꞌutüshi.He is silent.synyüütaaantkasewaa
koꞌutouleadjwith long eyelashescon pestañas largasWane wayuu eekai koꞌutoulein müshika saaꞌin püliikü.A man with large eyelashes is like a donkey.
koꞌutünaavs1gluttonousglotónL. kouktünashi maꞌi müshi / (~ müshika) saaꞌin kochiina.L. eats lots like a pig.L. es boloso / come mucho, como un cochino.2sweet-toothedgoloso
koꞌuwaavshave a holetener agujeroKoꞌusü.It (ball) has a hole in it.
koꞌuwaraifr. var. ofkaꞌruwaraithief
koleejianschoolcolegioTü koleejiakat sajapuluꞌusü tü ekirajütkat.The teacher is in charge of the school.La maestra está encargada de la escuela.
koleejiaaviattend schoolasistir al colegioRafael ooꞌulaashi suulia, koleejiashi Pedro.Rafael left it (stopped going), Pedro goes to school.