Browse Wayuu


A
C
E
F
I
J
K
L
M
N
O
P
R
S
T
U
W
Y

O


ojulujawaacfjuluuvidry upmarchitarse¿Kasa sujulujaamaataka atüma tü wunuꞌukat?What caused this tree to dry up so quickly?
ojunnajawaavifall down, collapsecaerse, derrumbarsecfajutuwaa 1ojuttaaoꞌnnojowaa
ojuntaafr. var.ajuntaavi1turn; change coursevirar; cambiar de rumbo2turn offdesviarseSünain nuꞌunüin Jesús Jerusalénmüin, ajuntawaishi suluꞌupünaa tü pueulokalüirua wopuluꞌukot süpüla nikirajüinjatüin tü wayuukolüirua.As Jesus was going to Jerusalem, he frequently turned in through the towns along the way that he might teach the people.
ojuntawaaviturn, change directionvirar, volverseJe süka nounejaain nia nepialuꞌumüin, nujuntaakalaka Jesús suluꞌumüin tü pueulokat namaa.And since they invited him to their home, Jesus turned aside into the city with them.
ojununtaavtturngirarapalaitaasü süka wane ojununtia joꞌuuchon nütüma chi süpüꞌüyakaiit (ship) is steered with a small turning instrument by the pilot
ojununtawaafr. var.ajununtawaaviturn, turn aroundvolverse, darse la vueltaNujununtaakalaka joo Jesús nanainmüin sünain nüchiajaain nayaThen Jesus turned to them and rebuked themJesús se volvió y los reprendió VPE
ojutaafr. var. ofajutaa
ojutalaafr. var. ofajutalaa
ojutiraavtcause to fall downhacer caer
ojuttaafr. var.ajuttaavifall down, collapsecaer, derrumbarseojuttüsü tü miichikatthe house collapsed (fell down, completely destroyed / ruined)cfajutuwaa 1ojunnajawaaoꞌnnojowaa
ojuttiraafr. var.ajuttiraavt1knock downtumbar, derribarPujuttirüinjatü tü aꞌwaajüleekat ... sümaa pütameꞌerüinjatüin shia süchikuaYou were going to knock down the temple and build it up againTú ibas a derribar el templo y a reconstruirlo VPE2destroydestruir
ojutufr. var. ofajutu
ojuunafr. var.ajuunapostwithout another’s knowledge, unawares, secretlysin que se dé cuenta, a escondidas deOꞌuneechi taya Uribia sujuuna tü teikkat.I will go to Uribia without my mother’s knowledge / awareness of it.Iré para Uribia sin que mi mamá se da cuenta.Müleka namüraajiraale ajuunaa (~ ojuunaa), oꞌuniraashii ojuunaa.If they are secretly in love, they secretly elope (i.e. go off together without anyone knowing).antoꞌupala
ojuyacfayolojonpossshadowsombrasujuye wunuꞌushade of tree // shadowsombra de árbolcfeemioushi
ojuyaalafr. var. ofajuyaala
okojojowaacfkojoovi1thickenponerse espesoOkojojoosü tü sirumakat.The clouds are building up.Las nubes están aumentándose.2freeze, solidifyhelarse, congelarse, solidificarse
okoꞌojowaavi1embrace (wrap oneself around)abrazarnakoꞌojooin nünain otta nachuꞌlüin nuwalapaꞌathey embraced him and kissed his cheek2twisttorcer
okoꞌoloocfokoꞌoyoloovt1wrapenvolversükoꞌolüin wayuua person wraps him (i.e. dead person)2roll upenrollarnükoꞌolaa nümüsia tü karalouktakat süchikuathen he rolled up the scroll again... enrollando el libro ... [RVR]
okoꞌoyoloocfokoꞌoloovtwrapenvolverSükoꞌoyotkalaka chi joꞌuukai süka wane kuluulu.Then she wrapped the baby with a cloth.... y lo envolvió en panales.cfkoꞌoyowaa 2
okoloincfokolojoonpossgift broughtregalo llevadoNaakatakalaka shirouse tü juraskeerü kaluꞌukot tü nakoloinkat nepialuꞌujee nümüin chi joꞌuukai.They removed the lid of the chest that contained the gift they had brought from their home to the baby boy.
okolojoocfokoloinvt1bring as a gift (after a trip)llevar regalo¿Kasa pukolojoko tamüin?What did you bring me as a gift?cfasülajaa2share (such as, a message)compartir (por ejemplo, una palabra)müsülee takolojüin jümüinthat’s what I have to share with you
okolojowaavimove (residence), change residencemudarse (de casa)Okolojoosü suluꞌu piichi jeketüin.She moved into the new house.cfoꞌonowaa
okooꞌomüinjaader. ofkooꞌomüinyüü1viincreaseaumentarsüka sükooꞌomüinrain sütsüin tü jünoulakatbecause the strength of your faith is increasing2vtadd to, augmentaumentarOtta tantapa jünainmüin, tokooꞌomüinjeerü jümüin tü tekirajeekat anain.But, when I come to you, I will augment for you what I want to teach about.antasütaa